{"id":90283,"date":"2026-01-20T10:19:59","date_gmt":"2026-01-20T10:19:59","guid":{"rendered":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/?p=90283"},"modified":"2026-01-20T10:20:00","modified_gmt":"2026-01-20T10:20:00","slug":"var-svarighet-att-alska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/?p=90283&lang=sv","title":{"rendered":"V\u00e5r sv\u00e5righet att \u00e4lska."},"content":{"rendered":"

V\u00e5r sv\u00e5righet att \u00e4lska har att g\u00f6ra med ett “\u00f6verfl\u00f6d” av “psykologi”:<\/strong><\/h2>\n\n\n

Eva Il<\/a>louz<\/a><\/strong> \u00e4r professor i sociologi vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och vid H\u00f6gskolan f\u00f6r avancerade studier i samh\u00e4llsvetenskap i Paris. Hon har skrivit en bok om k\u00e4rlek och vad som inte fungerar i v\u00e5rt samh\u00e4lle idag.<\/p>\n\n\n\n\n

\u201dWhy Love Hurts: A Sociological Explanation\u201d<\/strong> (\u201dPourquoi l\u2019amour fait mal\u201d) av Eva Illouz (Seuil \/ Polity Press, mars 2012, 300 sidor) \u00e4r en bok som dekonstruerar ideologin och m\u00f6nstren kring k\u00e4rlek. (L\u00e4nk<\/em><\/a>).<\/p>\n\n\n

Eva Illouz f\u00f6rklarar i sin bok att “V\u00e5r sv\u00e5righet att \u00e4lska har att g\u00f6ra med ett \u00f6verfl\u00f6d av psykologi.”<\/strong><\/p>\n\n\n

Hon sammanfattar i princip allt i en enda mening.<\/p>\n\n\n

H\u00e4r kommer vi att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara hur man hanterar stress och samtidigt utforska psykologiska aspekter som kan vara till hj\u00e4lp, baserat p\u00e5 n\u00e5gra psykiatriska r\u00e5d.<\/p>\n\n\n

N\u00e4r vi \u00e4r stressade finns det tv\u00e5 aspekter av stress: den ena \u00e4r “mental”<\/strong> och den andra \u00e4r “fysisk”<\/strong>. I b\u00e5da fallen uppst\u00e5r problemet n\u00e4r stressen \u00f6kar. Ofta finns det inte mycket vi kan g\u00f6ra f\u00f6rutom att ta hand om oss sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n

Stress relaterad till k\u00e4rlek liknar ofta depression (L\u00e4nk<\/em><\/a>). Det \u00e4r sv\u00e5rt att ber\u00e4tta f\u00f6r n\u00e5gon att vi inte m\u00e5r bra; det \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r sv\u00e5rt att uttrycka i ord.<\/p>\n\n\n

Vi m\u00e5ste komma ih\u00e5g att ta hand om oss sj\u00e4lva \u00e4r det viktigaste f\u00f6rsta steget<\/strong>, s\u00e4rskilt innan vi kan ta hand om eller m\u00e5 bra med andra.<\/p>\n\n\n

Stress kan j\u00e4mf\u00f6ras med vad mindfulnessl\u00e4rare ofta beskriver i samband med depression: v\u00e5rt tankes\u00e4tt \u00e4r som ett glas vatten med damm som lagt sig p\u00e5 botten. N\u00e4r glaset skakas blir vattnet grumligt. (Precis som v\u00e5rt sinne n\u00e4r det uts\u00e4tts f\u00f6r stress).<\/p>\n\n\n

Det finns inte mycket annat att g\u00f6ra i det \u00f6gonblicket \u00e4n att vila och andas. (L\u00e4nk<\/a><\/em>).<\/p>\n\n\n

N\u00e5got enkelt men \u00e4nd\u00e5 anv\u00e4ndbart \u00e4r att g\u00e5 till biblioteket och leta efter b\u00f6cker om h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

Vad kan vi g\u00f6ra f\u00f6r att hj\u00e4lpa till fysiskt?<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller den fysiska aspekten kan man i allm\u00e4nhet se tecken p\u00e5 att n\u00e5got saknas i v\u00e4lbefinnandet, (L\u00e4nk<\/em><\/a>) i n\u00e4ringsintaget: (L\u00e4nk<\/em><\/a>), v\u00e4tskeintaget: (L\u00e4nk<\/em><\/a>) (L\u00e4nk<\/em><\/a>) (L\u00e4nk<\/em><\/a>) och god s\u00f6mn (L\u00e4nk<\/em><\/a>).<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

Anita Bean<\/strong>: “Hydreringsniv\u00e5 och v\u00e4tskef\u00f6rlust”<\/strong><\/h2>\n\n\n\n\n

(Anita Bean \u2013 “The Complete Guide to Sports Nutrition”<\/strong> \u2013 https:\/\/anitabean.co.uk\/my-books\/<\/em><\/a>)<\/p>\n\n\n

Det \u00e4r mycket komplext, men stress, uttorkning och hallucinationer h\u00e4nger generellt ihop. Stressen \u00f6kar betydligt n\u00e4r vi blir uttorkade, vilket framg\u00e5r av Anitas schema. Att h\u00e5lla sig hydrerad \u00e4r lika viktigt och hj\u00e4lpsamt som att \u00e4ta eller sova.<\/p>\n\n\n

British Heart Foundation: “Att f\u00f6rst\u00e5 stress”<\/strong><\/h2>\n\n\n

Var ska man b\u00f6rja?<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n

Som vi kan l\u00e4sa \u00e4r ett bra s\u00e4tt att minska stress:<\/h3>\n\n\n

“N\u00e4r du v\u00e4l vet vad som stressar dig kan du b\u00f6rja ta itu med det p\u00e5 flera olika s\u00e4tt. D\u00e5 slutar du fatta beslut som \u00f6kar risken f\u00f6r hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar:<\/strong><\/em><\/h3>\n\n\n

– Drick mycket vatten. Att h\u00e5lla dig hydrerad hj\u00e4lper dig att k\u00e4nna dig mindre irriterad.<\/strong><\/em><\/h3>\n\n\n

– F\u00f6rs\u00f6k att inte dricka f\u00f6r mycket – Det \u00e4r mer \u00e4n 6 enheter vid ett och samma tillf\u00e4lle f\u00f6r m\u00e4n och 6 enheter f\u00f6r kvinnor.<\/strong><\/em><\/h3>\n\n\n\n\n

(Kom ih\u00e5g, som vi ibland s\u00e4ger: om du k\u00e4nner dig t\u00f6rstig betyder det att du redan \u00e4r uttorkad. T\u00e4nk ocks\u00e5 p\u00e5 att uttorkning kan utvecklas under flera dagar. N\u00e4r din kropp beh\u00f6ver vila och \u00e5terfuktas kan det ta n\u00e5gra dagar att \u00e5terh\u00e4mta sig helt, beroende p\u00e5 hur mycket vatten du har f\u00f6rlorat.)<\/em><\/p>\n\n\n

Allt p\u00e5verkar v\u00e5r h\u00e4lsa och livsstil, vilket i sin tur kan p\u00e5verka v\u00e5ra relationer med n\u00e4ra och k\u00e4ra. Genom att minska stressen hj\u00e4lper vi till att skydda oss sj\u00e4lva och andra.<\/p>\n\n\n

Naturligtvis p\u00e5verkas relationer av livsh\u00e4ndelser. Det finns alltid upp- och nedg\u00e5ngar i alla relationer, eftersom det \u00e4r n\u00e5got levande. Det finns dock n\u00e5gra tips och tricks som kan hj\u00e4lpa dig att skydda dina n\u00e4ra och k\u00e4ra. Det kanske l\u00e5ter idealistiskt, men det kan hj\u00e4lpa p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

Vad kan vi g\u00f6ra f\u00f6r att hj\u00e4lpa mentalt?<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

Att g\u00f6ra terapi:<\/strong><\/h2>\n\n\n

I en psykisk kris \u00e4r terapi eller parterapi alltid bra f\u00f6r den psykiska h\u00e4lsan. Det hj\u00e4lper att \u00e5terh\u00e4mta sig och reda ut olika situationer genom att skriva ner sina tankar p\u00e5 papper, vilket f\u00f6rb\u00e4ttrar v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00e5 vidare med alla typer av problem.<\/p>\n\n\n

Om du befinner dig i en psykisk kris och saker och ting b\u00f6rjar falla samman omkring dig; om du k\u00e4nner att n\u00e5got saknas och inte klarar av att hantera situationen p\u00e5 egen hand; prata med din l\u00e4kare om det. Genom att f\u00f6rklara dina k\u00e4nslor och symtom p\u00e5 depression kan din l\u00e4kare ge dig st\u00f6d och v\u00e4gledning. (L\u00e4nk<\/em><\/a>)<\/p>\n\n\n

Skydda din “unika” \u00e4lskade:<\/strong><\/h2>\n\n\n

I Frankrike, under ett politiskt TV-program som heter Riposte<\/em>, intervjuades en kvinnlig g\u00e4st i b\u00f6rjan av programmet av Serge Moati<\/a>. G\u00e4sten f\u00f6rklarade sin syn<\/em> p\u00e5 partnerskap och k\u00e4rlek:

I relationer mellan m\u00e4n och kvinnor f\u00f6redrar kvinnor i allm\u00e4nhet att f\u00f6rbli “den enda \u00e4lskade”.<\/em><\/strong>G\u00e4sten f\u00f6rklarar sedan att det \u00e4r b\u00e4ttre att inte beh\u00e5lla n\u00e5got fr\u00e5n tidigare romantiska relationer; att kasta bort, radera eller till och med br\u00e4nna gamla minnen, oavsett om det \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l, foton eller n\u00e5got annat.<\/p>\n\n\n

G\u00e4sten s\u00e4ger: \u201dDet \u00e4r mycket sm\u00e4rtsamt f\u00f6r en nuvarande partner att pl\u00f6tsligt uppt\u00e4cka gamla minnen: foton, f\u00f6rem\u00e5l eller andra saker som har med ett tidigare f\u00f6rh\u00e5llande att g\u00f6ra.<\/em><\/strong>\u201d<\/p>\n\n\n

(Anm\u00e4rkning fr\u00e5n HealthInYourPlanet<\/a>: G\u00e4sten h\u00e4nvisade specifikt till kvinnor under intervjun, men detta kan \u00e4ven g\u00e4lla m\u00e4n.)<\/em> (N\u00e4r g\u00e4sten n\u00e4mnde att br\u00e4nna gamla minnen var uttrycket \u201dbr\u00e4nna\u201d symboliskt. Att sl\u00e4nga saker p\u00e5 en \u00e5tervinningsstation fungerar lika bra; t\u00e4nd inte eld i ditt hem f\u00f6r att bli av med n\u00e5got du inte l\u00e4ngre vill ha.)<\/em><\/p>\n\n\n

Musikgruppen Zoufris Maracas<\/em> s\u00e4ger i l\u00e5ten “Un Gamin<\/strong>“<\/em>: “Det finns ingen k\u00e4rlek utan exklusivitet<\/strong>.”<\/em> Denna text uttrycker en idealbild, kanske lite radikal, men speglar den emotionella komplexiteten och de utmaningar som relationer ofta inneb\u00e4r.<\/p>\n\n\n

Skydda “k\u00e4rlek”\/”par” med en “totemid\u00e9”:<\/strong><\/h2>\n\n\n\n\n

Psykiatriker f\u00f6rklarar ibland att n\u00e4r ett par beh\u00f6ver \u00e5teruppbygga eller bevara sin k\u00e4rlek, kan ett bra s\u00e4tt vara att skapa ett slags totem<\/em>, ett symboliskt f\u00f6rem\u00e5l som representerar och st\u00e4rker deras relation.<\/p>\n\n\n

Som tidigare n\u00e4mnts \u00e4r det att hitta gamla souvenirer fr\u00e5n tidigare relationer raka motsatsen<\/em> till att st\u00e4rka k\u00e4rleken. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det ofta rekommenderas att ta bort s\u00e5dana souvenirer, inklusive gamla bilder och minnen fr\u00e5n tidigare partners.<\/p>\n\n\n

\u00c4ven om det k\u00e4nns sv\u00e5rt att skiljas fr\u00e5n gamla souvenirer \u00e4r det oftast b\u00e4st att g\u00f6ra sig av med dem f\u00f6r att undvika k\u00e4nslom\u00e4ssiga konflikter. I b\u00f6rjan kan vi tveka eller ha tvivel, men efter\u00e5t inser vi ofta att det var r\u00e4tt beslut.<\/p>\n\n\n

Socialt sammanhang (familj och v\u00e4nner)<\/strong>
Vad kan vi g\u00f6ra f\u00f6r att hj\u00e4lpa till?<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

V\u00e4nskap och relationer “Souvenir”:<\/strong><\/h2>\n\n\n

Ibland, n\u00e4r vi k\u00e4nner behovet av att befria oss fr\u00e5n gamla minnen, finns det en risk att vi agerar f\u00f6r hastigt och sl\u00e4nger bort allt<\/em>, f\u00f6r att sedan \u00e5ngra oss.<\/p>\n\n\n

Det b\u00e4sta s\u00e4ttet \u00e4r att ta lite avst\u00e5nd fr\u00e5n impulsen och sedan f\u00f6rs\u00f6ka sortera<\/em> dina tillh\u00f6righeter genom att separera f\u00f6rem\u00e5l som har med romantiska relationer<\/em> att g\u00f6ra fr\u00e5n s\u00e5dana som har med v\u00e4nskap<\/em> att g\u00f6ra. Bara du kan verkligen veta var gr\u00e4nsen g\u00e5r mellan en tidigare v\u00e4nskap och en tidigare romantisk relation.<\/p>\n\n\n

Den franske rapparen Disiz La Peste<\/strong> uttrycker denna id\u00e9 i sin l\u00e5t:<\/p>\n\n\n

“Det f\u00f6rflutna \u00e4r som ett litet museum, jag g\u00e5r igenom det f\u00f6r att m\u00e5 b\u00e4ttre. Jag beh\u00e5ller dem, jag beh\u00e5ller dem, jag beh\u00e5ller dem; mina minnen \u00e4r sidor p\u00e5 dukar.”<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

(Fransk originalversion)<\/em>: “Le pass\u00e9 comme un petit mus\u00e9e, je m’y prom\u00e8ne pour me faire du bien, je les garde, je les garde, je les garde, mes souvenirs sont des pages sur les toiles.”<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n

Att spara gamla bilder p\u00e5 familj och v\u00e4nner och titta p\u00e5 dem d\u00e5 och d\u00e5 hj\u00e4lper oss att bevara v\u00e5ra minnen, ofta utan att vi ens m\u00e4rker det.
Det g\u00f6r att vi kan h\u00e5lla relationerna varma… kanske ibland f\u00f6r varma, men det hj\u00e4lper oss att bevara v\u00e5r kontakt med gamla v\u00e4nner och familj.
Att bevara v\u00e5r personliga historia \u00e4r ett val. Som vi ibland s\u00e4ger: vi bygger oss sj\u00e4lva genom andra<\/em>, vare sig det \u00e4r familj, v\u00e4nner eller n\u00e5gon annan som har format oss. De \u00e4r alla en del av vem vi \u00e4r.<\/p>\n\n\n

F\u00f6r mer information om hur v\u00e5rt minne fungerar<\/strong> och hur man kan beh\u00e5lla det<\/strong>, bes\u00f6k (L\u00e4nk<\/a>)<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n

\"\"
Hj\u00e4rtformad arrangemang av f\u00e4rgglada blommor p\u00e5 vit bakgrund<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

V\u00e5r sv\u00e5righet att \u00e4lska har att g\u00f6ra med ett “\u00f6verfl\u00f6d” av “psykologi”: Eva Illouz \u00e4r professor i sociologi vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och vid H\u00f6gskolan f\u00f6r avancerade studier i samh\u00e4llsvetenskap i Paris. Hon har skrivit en bok om k\u00e4rlek och vad som inte fungerar i v\u00e5rt samh\u00e4lle idag. \u201dWhy Love Hurts: A Sociological Explanation\u201d […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"saved_in_kubio":false,"wds_primary_category":769,"footnotes":""},"categories":[769],"tags":[],"class_list":["post-90283","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-halsa"],"lang":"sv","translations":{"sv":90283,"en":7063,"fr":83476,"es":84303,"pt":84604,"it":85051,"de":85411,"ko":85804,"ro":86119,"pl":86544,"tr":86688,"zh":88780,"el":88796,"fi":89450,"sl":89502,"ja":89896,"pt-br":89921,"ar":90128,"et":90186,"bg":90193,"ru":90206,"uk":90219,"th":90227,"da":90239,"he":90251,"hu":90259,"id":90271,"cs":90291,"lt":90303,"lv":90310},"pll_sync_post":{},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/90283","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=90283"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/90283\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90285,"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/90283\/revisions\/90285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=90283"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=90283"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/healthinyourplanet.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=90283"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}